У нее окно открыто -
Вот бы птичкой незнакомой
Мне впорхнуть к моей подружке.
Посадила б меня в клетку
И водою напоила,
И дала бы мне зерна.
И тогда бы я сказал ей:
Ни к чему вода и зерна!
Твоя маленькая птичка
Пьет одни лишь горьки слезы,
Вместо зерен ей - любовь.
Fogeln
Öppet är min flickas fönster;
Vore jag en okänd fogel,
In till henne straxt jag flöge.
Mig i bur hon skulle sätta,
Fylla glaset der med vatten,
Fylla lådan der med hampfrö.
Men jag ville säga henne:
Flicka, bort med frö och vatten!
Vet, din lilla muntra fogel
Dricker endast ömma tårar,
Lefver blott af smek och kyssar.
Johan Ludvig Runeberg
|
